En odefinierbar känsla.
Ibland utvecklas en dag som börjar riktigt fint och bra, till något alldeles uselt. En sådan dag har jag idag. Plötsigt känns inget roligt : allt fint känns fult, allt gott känns äckligt och allt nya känns gammalt och grått. Mitt bland en massa människor känner man sig ensam. Inget dåligt har egentligen hänt, ändå finner jag mig i den här situationen. Rastlös, uttråkad och ledsen. Hjälplös. Vill bara gömma mig. Fast inte heller det känns lockande. Tror jag behöver sömn. Eller en kram. Eller min gamla hund.
Världens bästa tröstare, Amanda.
Världens bästa tröstare, Amanda.
Kommentarer
Postat av: LN
jag vet känslan. hela sommaren har varit lite så. det är tråkigt. hoppas det blir en bättre dag imorgon! greklands sol lär också hjälpa...!
Postat av: LN
jag vet känslan. hela sommaren har varit lite så känns det som för mej. det är tråkigt. hoppas det blir en bättre dag imorgon! greklands sol lär också hjälpa...!
Postat av: Ann
Det hoppas jag.Det och en vistelse på blåkulla. De e ett så idylliskt ställe!
Trackback
